Jag packar. Eller jag ska packa, men det är det tråkigaste jag vet. Det gör mig stressad av nån konstig anledning. Vi åker nämligen till Hemavan imorgonbitti, vid tio tydligen, för att fira nyår som vi alltid gör.

Jag har ont i magen för jag hade hicka förut. Då fick jag ont. Och jag blir ledsen när jag tänker på den där jävla filmen Twilight. Jag måste se den igen, för att få en bättre reaktion. Så det ska jag göra i bilen imorgon, se film på datorn - GÖTT.

Hejdå och Gott Nytt År!

Har nästan nyss kommit hem från bion med Rerre och filmen Twilight - som är precis som ALLA säger, helt fruktansvärt bra. Däremot vet jag inte riktigt hur jag ska reagera riktigt. Den slutade ju lyckligt, och det var en bra film etc. Men jag känner mig lite mer nedstämd, på ett lyckligt sätt. Ungefär som när man har sett Titanic, ledsen för att han ska hålla på och dö och sånt, men glad för att han var en sån jävla bra människa och så. Jag vet inte riktigt, jag känner mig bara konstig...

Jag fick boken i julklapp för flera år sedan, men jag läste den aldrig. Det var inte förrän nu när filmen blev så populär som boken blev ens intressant. Men det känns som att det kommer vara en riktigt bra bok, som jag förhoppningsvis kan läsa flera gånger om.

Jag fick ett roligt ritsätt av mina kusiner i julklapp igår med massa olika svarta tuschpennor och ett block så jag blev så väldigt sugen på att rita denna Juldagsmorgon(förmiddag). Däremot blev jag rädd att jag inte skulle komma på vad jag skulle rita och därpå kom idén som en blixt från en klar himlen, ett tecken från gud, en glödlampa över mitt huvud såg min Modesty Blaise-örhängen som låg på vardagsrumsbordet som jag slet av mig igår när vi skulle se på Björn Gustafsson-filmen (som han hade skrivit "God Jul Emma och Moa kramar Björn Gustafsson" på). Jag sprang upp för trappen in i mammas och pappas sovrum och började rota efter Agent X9-tidningar, hittade några stycken och nu kommer jag förmodligen att sitta här och rita hela dagen medan Johnossi-skivorna går på repeat.

Tack så förbannat mycket!

Vilken kanal du än trycker upp denna kväll - det är inget som ohandlar om julen. Det är inget dåligt jag menar med det, det är supermysigt faktiskt. Men jag börjar bli lite nervös utan att jag vet varför och det skrämmer mig.

Min kära mor har ju tyvärr sin födelsedag på julafton också (det sa ju jag ett roligt skämt om igår på lilla julafton som jag har varit så stolt över idag - mammas födelsedag kom på tal och Tove frågade då ifall hon verkligen fyllde år på julafton och jag svarade "Ja, det har hon alltid gjort" och det är nog det roligaste skämtet jag någonsin sagt), så vi brukar fira henne på förmiddagen. Och det är ju lite tragiskt kanske att detta har blivit en jultradition faktiskt. Men jag förstår inte vad andra familjer gör på förmiddagen på julafton. Vad gör ni om ni inte firar någon som råkar fylla år samma dag som Jesus?

Jag kan inte riktigt fatta det - imorgon är det Julafton! Det känns ju alltid lika magisk, även fast jag är sexton år nu (going on seventeen) så känns det lika magiskt som när man var ett barn.

Jag önskar alla en God Jul!

Jag har hittat ett nytt band, eller två killar som spelar tillsammans, och fyfan vad bra dom är. Däremot fanns dom inte att ladda ner, men jag måste väl antagligen börja vänja mig vid att KÖPA cd-skivor snart med en ny lag till våren. Jävlar. Lyssna i alla fall på denna låt Man Must Dance - Johnossi.

Jag har börjat bli så jävla blödig på senaste. Som imorse när jag vaknade till exempel, när jag drar upp rullgardinen och en helt ny värld finns ute. Ett stort vinterparadis med grannar som skottar som dom bara kan. Eller som igår till exempel, när jag vaknade först i familjen (som jag oftast och alltid har gjort) och gick och tände granen.

När dessa grejer händer mig så blir jag så glad som jag inte har känt mig på länge och bara står och ler för mig själv.

Förut hade jag juldamp. Jag gillade tydligen inte det som hade med julen att göra (lucia, julhandla, och ehhm... precis) utan blev iställer "julstressad". Bullshit säger jag nu. Hur fan kan man inte tycka om denna känsla julen för med sig. Bullshit alltså.

Är det bara jag, eller är det verkligen så att julkänslan inte kommer förrän det är runt fem fyra dagar kvar till självaste dopparedagen. Så känner jag i alla fall, när man har fått jullov och man far ut till finhus på adventsfika och dricker glögg med tända ljus och det är mörkt utomhus med en stjärnklar himmel och det har snöat riktigt fint under natten - då får jag riktigt bra med julkänsla.

Och det känns bra, det är det som är det bästa med hela grejen. Att det känns bra.

Lägg förresten märke till mitt nya utseende. Tack till designadinblogg.se.

Jag såg precis Svenska Hjältargalan 2008 och jag är alldeles lycklig i mig själv. Jag blir så glad när dom visar sånt här på tv också, och inte bara Efterlyst, Viva La Bam eller My Sweet Sixteen, utan när man kan hedra människor som har gjort något så fantastiskt som dessa människor har gjort. Det får nog folk att inse viktiga saker om livet och det borde göras oftare. Det är ganska uppiggande att bli påmind om varför man fortfarande inte har gett upp.

Jag håller på att plugga till mitt Arl-prov jag har imorgon och då stod det i min bok att det kan vara bra att plugga med lugn musik i bakgrunden, så därför gjorde jag en playlist på min ipod med lugna låtar. Bland annat

Chris Daughtry


Lil Rain

Kom nästan nyss hem från innebandymatch i Övik och vii vann med 5-4. Det var min första match sen jag började spela i höstas och det var så jäävla roligt!

 Jag är så glad att jag hittade innebandyn.

Min bästa kompis stämplade mig idag mitt över foten idag. Jag var nära på att börja grina så ont det gjorde. Nu känns det som om min fot är stukad. Jag och Kina är överrens om att ifall jag inte kan spela innebandy i veckan så blir det giljotinen för Rerre.

Jag brukar ofta fundera över svenska normer, hur vi beter oss, pratar, ljuger osv. Jag kommer att börja skriva om dessa oskrivna regler som finns i vårt samhälle.

Dessa normer är fruktansvärt lätta att se när man åker lokal buss inom staden, detta ska jag beskriva i nummerordning.

1. Man kommer till busshållplatsen där man väntar på bussen, och har man tur så är man ensam vid denna hållplats. För Gud nåde när det står andra okända människor på samma ställe och väntar på samma buss. Är man ensam så sätter man sig på den kalla lilla träbänken och väntar. Men, kommer man till busshållplatsen och det står människor där redan så ställer man sig tre - fyra meter ifrån de andra.
2. Nu gäller det att stå och glo, blänga och spänna blicken det värsta man bara kan åt det håll där bussen kommer ifrån. Man tittar inte på de andra som väntar, nej nej, det får man inte göra.
3. När man ser att bussen är på väg så börjar man direkt leta fram sitt busskort, detta för att visa "nu ska jag kliva på bussen".
4. Nu kommer vi till den svåra biten, att sätta sig på bussen. Så snabbt man har betalat så måste man direkt se efter lediga säten. Morgonbussarna är alltid ett helvette, då måste man nämligen ALLTID sätta sig brevid någon. När detta händer så gäller det att titta rakt fram, sitta blixtstilla och att inte röra denna människa under hela resans gång. Men...
5. ...när man ska kliva av bussen senare, då är det ett bra tips att visa denna människa med små gester att "nu ska jag kliva av". Detta är ganska enkelt. Man kan till exempel plinga för stopp, det är den bästa. Men någon annan har kanske redan gjort det, då ser man ju dum ut i denna främlings ögon om man plingar en gång till. Därför kan man istället försiktigt sätta sig upp litegrann, ta på sig vantarna, vända sig mot den närmsta dörren man ska ut genom. Dessa punkter är riktigt viktiga när man speciellt sitter mot fönstret och någon blockerar utgången för dig.
6. Det värsta man kan göra på en bussresa är att starta ett samtal med någon man inte känner. Detta ses som ett grymt brott och i värsta fall så ignorerar personen dig du försökt att tala med. Men det näst värsta som man kan göra att börja käfta med busschaffuören. Där måste man tänka lite hur hans/hennes synvinkel och förstå att hans/hennes arbete kan vara riktigt stressigt. Om chaffuören däremot är en idiot så måste du nog säga det till honom/henne.