Tänka sig, jag var i skolan idag. Det var så jävla ansträngande. Jag fick andnöd imorse när jag duschade. Det är sant! När jag shamponerade mitt hår i väldigt snabba och skummande rörelser så kändes helt plötsligt mina armar som om de var fyllda med bly. Det var rent av jobbigt att hålla upp dom! Sen blev jag yr och fick svårt att få upp syre. Efter jag hade duschat fick jag sitta länge och bara andas. Då var jag också vidrigt blek i mitt ansikte som jag kunde se i dom sekunder jag orkade hålla upp mitt huvud. Ack o-ack så jobbigt livet är.

Min trummhinna har spruckit också. Tror jag. Dom gör alltid det. Typ varje gång jag är förkyld. Det gör ont, men jag är van.

Jonas Gardell har förföljt mig idag. HELA FÖRBANNADE DAGEN! Jag läste imorse en krönika av Nicklas Berglund som skriver i VK-bilagan Bil & Bostad. Imorse nämnde han Jonas Gardell. Bara sådär jättesnabbt, men han fanns med.
   Sen for jag till skolan (kom försent dessutom, det var Nicklas Berglunds fel) och på svenskalektionen så nämner min svenskalärare Jonas Gardell. Också bara sådär jättesnabbt, men han finns ändå. Denna gång tänker jag: "Jaha, den där Gardell, ska han hålla på hela dagen eller?"
   NU, när min storebror zappar på teven så kommer den där jävla Gardell upp i blåprickiga pyjamasbyxor. Denna gång blir jag lite arg, varför ska han hålla på på det här sättet?

Imorgon hoppas jag slippa honom.

Nu ska jag nattäta pannkakor. Får se om jag faktiskt orkar gå till skolan imorgon, jag kände mig väldigt ofrisk för skolan idag. Men då känns det ju som om jag är hemma bara för att jag och mina syskon inte har några föräldrar hemma. Liksom som att jag passar på. Ja, som sagt, vi får se hur mycket jag sover inatt och om snoret kan hålla sig på sin sida av kroppen.