För fyrtio minuter sen så hällde jag upp fil och müsli i en skål och gjorde en latte. Näe fyrtio minuter har gått så är inte latten och müslin samma sak längre. Müslin är slemmig och äcklig och skummet på min latte har sjunkigt ner och blandats med resten av kaffet och är numera kall.

Jag är verkligen världens sämsta frukostätare.

I min vän Rerres blogg kan ni läsa om hur underbara frukostar hon äter nästan varje dag. Jag skriver hellre om hur fruktansvärt vidrigt det är att trycka i dig något på morgonen när man inte ens har börjat prata.