Det smattrar regn mot mitt fönster. Det regnar som fan ute. Ganska skönt tycker jag, jag gillar regn. Speciellt spöregn.

Jag drömmer om att bli riktigt kär, så starkt kär i någon att man aldrig är utan honom. Att han förstår mig på alla nivåer och accepterar allt jag är. Jag drömmer att något går fel, han sårar mig rejält. Jag drömmer att jag springer ifrån honom, ut på en bro inne i stan. Det regnar, riktigt spöregnar. Jag gråter. Sen ser jag att han kommer bakom mig och skriker något som:
"I'm sorry! I love you!" och så vidare. Vi står där och skriker åt varandra. Efter ett tag förlåter jag honom och vi kysser varadnra i regnet.

Jag vet, sånt här händer bara på film (såsom tex. The Notebook).




Men man ska aldrig sluta att drömma.